Dampetorps kvarn och såg vid Afsån har funnits sedan början av 1800-talet.
Namnet ”Huttla” är gammalt och betyder egentligen ojämn gång. Kvarnen gick inte alltid, beroende på olika faktorer: Ibland skar vattnet ut vid dammfästena. Möjligheter till gjutning var ej så bra som nu. Ibland var det för mycket vatten, så det rann in i underkvarnen. Om somrarna var det ofta för lågt vatten. Folk sa då, att kvarnen ”huttlade” och därför fick namnet Huttla Kvarn.
Exakt när kvarnen byggdes är oklart men den var i början av 1800-talet kvarn till frälse Dampetorp. Så småningom delades marken upp på tre gårdar som tillsammans skötte kvarnen. Byggnaden brann ner på 1860-talet men byggdes upp på ungefär samma sätt.
Något senare bygdes kvarnen ut som då fick ett andra par kvarnstenar.
Kvarnen är byggd i två våningar och består i nedre delen av stenväggar, övre delen är enbart i bräder. Taket är av spån. Vattenränna av timmer och plank.
Drivkraften var ett vattenhjul av trä. 1906 repektive 1914 insattes turbiner till de båda stenparen. Kvarnstenarna är handhuggna och från Lugnås. I början på 1900-talet insattes även en sikt för att kunna leverera mjöl till bröd.
Redan under medeltiden lärde man sig att använda kraften i strömmande vatten via vattenhjul. Kraften överfördes till en ram med sågblad. Denna teknink fungerade i Huttlas fall ända fram till mitten av 1900-talet.
Första gången sågen nämns i köpehandlingar är 1876. Vattenhjulet är av gammal typ med underfall och av trä. Alla av senaredatum är bygda för överfall. Sågen har ram för ett sågblad.
Stocken gick ej helt att såga ut, ca 2 tum fick brytas med yxa. Det syntes när virket var sågat vid Huttla och kallades Huttlamärket.
1862 Johannes Eriksson, från Tjust i Long arrenderade Dampetorps (i dagligt tal "Huttla") kvarn.
1874 Johannes Eriksson köpte kvarnen.
1876 Sågen nämndes för första gången i handlingar.
1892/1893 Johannes Eriksson och hans hustru avled. De efterlämnade fem minderåriga barn som utackorderades till släktingar och vänner och hemmet skingrades. Kvarnen, sågen och gården utarrenderades till J. P. Hellqvist, Djäknagården, Önum.
Johannes Erikssons son Karl Johansson, "Huttlamjölnarn" lärde mjölnaryrket av Johan Lidén, Borga, Larv
1904 Karl gifte sig med Alma Gustavsson Per-Olofgården, Larv. Tillsammans fick de sju barn; Olof, Anna, Alice, Karin, Erik, Sven och Ebba.
1907 Karl köpte kvarnen, sågen och gården.
1920 Boningshuset byggdes om och fick två våningar.
1952 Sågen skänktes till Naums Hembygdsförening av Karl Johansson.
1959 Bröderna Bengt och Hans Hillerbäck köpte gården med kvarnbyggnaden samtidigt som de gav Naums Hembygdsförening dispositionsrätt till kvarnen. Senare fick föreningen kvarnen genom ett gåvobrev.
1979 Fick Naums Hembygdsförening ett gåvobrev från Bröderna Hillerbäck. Gåvan omfattar Huttla Kvarn samt nyttjanderätt till erforderlig tomtmark omkring kvarnbyggnaden och till densamma hörande tomtmark.
Första sammanträdet med intresserade för bildandet av en hembygdsförening i Naums socken hölls i Naums Folkskola den 28 mars 1924. Den 12 april 1924 hölls ett möte i folkskolan då den första styrelsen valdes.
Den första hembygdsfästen hölls den 7 september 1924 vid Wästorp, ja det var så man stavade i protokollen och är alltså ingen felstavning. 7 september 2024 bjuder nuvarande styrelsen åter in till fest. Den här gången för att hedra och fira 100-åringen.
1980-1981 gör föreningen en renovering av kvarn och såg. 1982 nämns Huttladagen första gången och var ett återkommande evenemang i ett antal år men som sedan lades på is. I samband med 100-årsjubileumet 2024 återupptas Huttladagen den 31 augusti.
I samband med Huttladagen 1986 nämner man första gången Ångbåten Huttlandia. Hur och när Huttlandia kom till Huttla Kvarn finns tyvärr inga anteckningar om. Men föreningen jobbar med att få fram mer information om det.
18 augusti 1995 invigdes festlokalen Midgård som byggdes upp av ideella krafter från Naums Hembygdsförening. Lokalen används av föreningen och hyrs ut för tillställningar, som fester, bröllop och andra arrangemang. Midgård som är ett stolphus av "Mesula"-konstruktion inrymmer förutom bygdemuseum en gästabuds-sal.
2024, 31 augusti går Huttladagen av stapeln. En nystart som ingår i föreningens hundraårsfirande. Under ett års tid har det planerats för denna dag. Vattenhjulet, sågen och spånhyveln har restaurerats för att visas upp för allmänheten. Smedjan väcks till liv och tillverkning av spik pågår under dagen. Ingeborg Skaar, barnbarn till "Huttlamjölnar´n" Karl Johansson har skapat en gedigen tidslinje där föreningens 100-åriga existens presenteras paralellt med Kvarnens nästan 200-åriga historia. Området framför Midgård blir för dagen en marknadsplats med flera entreprenörer som visar upp hantverk och egenodlat. Med hjälp av en inhyrd mjölkvarn mals Huttla Kvarns jubileumsmjöl som också säljes till besökarna. Ponnyridning och barnaktiviteter från förr sprids över området och glädjer stora som små. Inne i Midgård dukas hembakad fika upp, utanför kan man köpa grillat och i "kiosken" kan man köpa våfflor. Runt 500 besökare var på området denna strålande sensommardag.
2024, 7 september sker medlemsfesten inne i Midgårds loge på dagen etthundra år efter den allra första festen. Det bjöds på god mat och dryck, dans och lekar. Ordförande Fredrik Handfast välkomnade en förväntansfull skara på ca 50 personer. Under middagen visades videoklipp från 70-80 talet och Fredrik höll ett personligt och känsloladdat tal om Hillerbäck som betytt mycket för föreningen.
Ta gärna del av historiska bilder på Huttla Kvarn från Digitalt Museum